”Bättre än på flera år” – så mår IFK Göteborgs ekonomi

Foto: Bildbyrån

Under gårdagen släppte IFK Göteborg verksamhetsberättelsen för 2019.
Den visade ett plusresultat på 11,7 miljoner kronor.

Nya Blåvitt har tagit hjälp av Kristof Vogel, som driver fotbollsekonomibloggen Den osynliga handen, för att analysera klubbens ekonomiska resultat och hur det påverkar klubbens framtid.


Annons från Unibet:


2019 var ett positivt år för IFK Göteborg, såväl sportsligt som ekonomiskt – vilket givetvis går hand i hand.

För ett ge er läsare en tydligare bild av IFK Göteborgs ekonomiska resultat, har jag tagit hjälp av Kristof Vogel, som driver fotbollsekonomibloggen Den osynliga handen.

IFK Göteborg presenterade i dag sin verksamhetsberättelse för 2019, där man bland annat kunde se ett plusresultat på 11,7 miljoner kronor. Vad tycker du sticker ut i verksamhetsberättelsen? 
– Kassaflödet. 2018 hade IFK Göteborg ett negativt kassaflöde på drygt 8 miljoner kronor. 2019 var kassaflödet positivt, närmare 6 miljoner kronor, trots att man investerade mer pengar i form av förvärvade spelarkontrakt från andra klubbar (14 mkr jmf med 4mkr året innan). Fotbollsklubbar upplever mer eller mindre alltid ett investeringsbehov och det betyder att IFK Göteborg har kunnat investera mer under 2019 än under 2018. Ett gott tecken.

Av reaktionerna att döma är de flesta väldigt nöjda med de ekonomiska resultaten. Bör man vara det?
– Med de senaste årens ekonomiska bekymmer i färskt minne så är det här ett gott steg framåt och det ska man vara nöjd med. Sedan finns det saker som är mindre bra. Till exempel merchandise som belastar koncernens resultat med en förlust på cirka 800kkr. En negativ vinstmarginal på ca 10 procent med andra ord. Jag tror det var något liknande under 2018. Hade man haft en positiv vinstmarginal på 10 procent istället så motsvarar skillnaden ungefär en genomsnittlig årlig allsvensk spelarlön, inklusive sociala avgifter. Men detaljhandel är svårt. Extra svårt för fotbollsklubbar som har sin kärnkompetens på annat håll.

Driftunderskott på 24,2 miljoner kronor, tankar kring det?
– Jag har ett problem med det här nyckeltalet. Det hade varit lägre om IFK Göteborg inte hade sålt spelarkontrakt under 2019. Driftkostnaden för för framför allt Benjamin Nygren var väldig låg. Den sportsliga nyttan mycket hög. När IFK sålde hans kontrakt så uppstod ett kunskapsunderskott i truppen och man behövde använda en del av rea-vinsten från hans kontrakt till att rekrytera nya spelare för att försöka minska kunskapsunderskottet. De spelare som IFK rekryterade har rimligen en högre driftkostnad plus att klubben fick betala sign-on som bokförs i sin helhet det året en spelare skriver på kontrakt, som en driftkostnad. Man kan förstås också ha tagit andra kostnader som man inte hade gjort om man inte hade sålt spelarkontrakt. Det viktiga här är att det är kostnader för aktiviteter som gör att föreningen utvecklas. Det tycker jag är en befogad frågan till ledningen. Vad har pengarna investerats i?

Justerat för det, framgår inte hur stort underskottet skulle vara men den summan känner rimligen klubbledningen väl till. Frågan här är om man är komfortabel med det eller inte. Det är en affärsrisk.

Det ökade centrala intäkterna från TV och spel ökar de kommande åren och skulle IFK Göteborg inte öka sin kostnadsmassa så förbättras resultatet. Det är dock inte så enkelt eftersom konkurrenskraften rimligen skulle försämras i takt med att konkurrenterna ökar sina kostnader. Men det är klart, skulle Blåvitt börja göra olika saker bättre till samma kostnad som 2019 så finns det här en möjlighet här att förbättra resultatet.

Ser du skillnader i Blåvitts årsredovisning kontra andra storklubbar? Vad gör vi bra som de gör dåligt och vice versa?
– Jämfört med Hammarby, Malmö FF och AIK så ligger IFK Göteborg drygt 20 miljoner kronor lägre i publikintäkter från de allsvenska matcherna. Det blir – även rensat för publikrelaterade kostnader – mycker pengar som man behöver tjäna in för att ha motsvarande resurser att lägga på spelartruppen.

På sponsorsidan ligger IFK Göteborg inte jättelångt efter Hammrby och AIK. Ungefär på par med Djurgården och en bra bit före IFK Norrköping.

Djurgården och Norrköping har kunnat konkurrera i toppen genom att framgångsrikt ha profiterat på transferboomen som varit de senaste fem åren. Båda dessa klubbar har idag mycket högre eget kapital och kan därmed ta högre risker än IFK Göteborg.

Väldigt mycket tyder på att IFK Göteborg har bottnat ekonomiskt. Man gjorde det 2018. Vi har sett flera större allsvenska klubbar som har hamnat i onda spiraler och finansiella trångmål. För flera har konsekvenserna blivit degradering till Superettan, till exempel Hammarby 2009, Helsingborg 2016. I slutändan handlar det om att klara av att driva en fotbollsverksamhet i en mycket stressad ekonomisk situation. Någonstans borde det visa att det finns en bra fotbollskompetens runt föreningen, tycker jag.

Vad anser du klubben borde göra mer pengar på?
– Publikintäkterna skulle behöva komma upp, men jag förstår att Gamla Ullevi innebär begränsningar, framför allt då maxkapaciteten är så pass liten som den är när det kommer till stormatcher. Därför mycket viktigt att man ökar försäljningen under de andra matcherna.

Merchandise, det kommer aldrig bli några stora nettovinster här men man kan i alla fall kräva att det ska bära sig.

Med denna verksamhetsberättelsen färsk på näthinnan, hur kan IFK Göteborg sportsligt satsa framöver?
– Det beror på hur stora risker ledningen anser sig kunna ta. Balansräkningen är starkare än för ett år sedan men den är fortfarande skör. Man har inte råd med misslyckade satsningar vilket är begränsande. IFK Göteborg kommer inte kunna satsa lika hårt som flera andra toppklubbar kan göra nu och säkert inte heller 2021. Man måste hitta sin egen väg för att bli rikare och inte titta så mycket på hur mycket de andra satsar. Det är tråkigt, men det är också verkligheten. Konkurrensen den absoluta allsvenska toppen är idag hårdare än vad den var i början av 10 talet.

Hur mår IFK Göteborgs ekonomi?
– Den mår bättre än på flera år. Soliditeten har förbättrats till 37 procent. Det betyder att 37 procent av klubbens totala tillgångar är finansierat med eget kapital men som jag skrev, så är det egna kapitalet fortfarande förhållandevis lågt. Det är t.ex. lägre än vad det var 2016. Det begränsar utrymmet för att kunna bära affärsrisk.