Taktisk analys: IFK Göteborg – IF Elfsborg

Foto: Michael Erichsen / BILDBYRÅN

IFK Göteborg besegrade Elfsborg med 3-0 i den allsvenska hemmapremiären. 
David Vukovic har gjort en taktisk analys av matchen.

Försvarsspelet:

Det är lätt att blanda ihop försvarsspelares individuella insatser med försvarsspelet. André Calisir hade i dag enorma problem med sina uppspel och gav ständigt bort bollen i farliga lägen. Det ledde sedermera (också på grund av skada) till ett byte tidigt i andra halvlek. Inte bara är det en individuell insats, men uppspelen från försvararna är också där anfallsspelet börjar, och inte försvarsspel. Så om vi ska bedöma IFK Göteborgs försvarsspel organisatoriskt var detta vår bästa match i år. Det ska nämnas att Elfsborg trots första 20 minutrarnas dominans, var väldigt bleka framåt.

Mycket av det hade dock att göra med IFK Göteborgs kompakta defensiv. Carl Starfelt var en ledare i backlinjen och förlorade inte en duell. Ett annat glädjeämne var Victor Wernersson som gör sin bästa insats så här långt i år.

Rent taktiskt var det en förändring som jag tycker gav effekt. När Elfsborg hade sina uppspel gick Paka upp som vår toppgubbe, medan Söder tog ett steg ut till vänster och Giorgi ner på mittfältet. Fortfarande en 4-3-3-uppställning, men där Giorgi droppar och Paka trycker upp. Varför? Vår vänsterkant har varit den absolut svagaste faktorn defensivt under försäsongen, och med Giorgi längre ner i ett tidigare skede lyckas vi stänga den kanten lättare och snabbare.

Överlag – en mycket bra defensiv insats organisatoriskt. Men fortfarande för många enkla och individuella misstag i backlinjen, som kommer kosta mot effektivare lag.

Anfallsspelet:

Under stora delar av första halvlek hade vi enorma problem att spela oss ur deras press, som knappt var någon press. Felpass på felpass och hängande huvuden gjorde att Blåvitt inledningsvis inte alls lyckades etablera något spel på Elfsborgs planhalva. Det såg länge ut som att gästerna, tack vare våra misstag i uppspelen, skulle ta ledningen. Men istället gör Patrik Karlsson Lagemyr 1-0 på ett klappklapp-anfall som han avslutar med ett välplacerat skott i krysset. Det målet förändrar i princip hela matchen, och IFK Göteborgs anfallsspel både på egen och offensiv planhalva blev helt plötsligt betydligt bättre. Ett rakare och rappare IFK Göteborg än vad vi har sett hittills i år, lyckas gång på gång trycka ner Elfsborg med olika kombinationsspel, huvudsakligen på högerkanten.

Benjamin Nygren och Sebastian Ohlsson hade båda en mycket fin match, i vad som var årets bästa insats efter ledningsmålet. Som man brukar säga, ett mål förändrar en matchbild. Det har nog aldrig varit mer sant än i dagens match på Ullevi. Det var som att pressen släppte helt och spelarna helt plötsligt kunde spela ut hela registret.

Enkelt att glömma med tanke på Nygrens insats, är hur nyttig Robin Söder var i dag. Trots uteblivet mål, slutade han aldrig hota i djupled. Tack vare hans löpningar kunde Paka, Barny och Erlingmark operera på en större yta framför Elfsborgs backlinje. Men utöver djupledslöpningarna var han dessutom fenomenal som targetspelare. Gång på gång hittade man långbollar på Söder som han sög ner och spelade tillbaka, alternativt vände runt och hotade. Bästa exemplet på det var i den 61:a matchminuten där han frispelar Giorgi Kharaishvili.

Statistik
IFK Göteborg 3 – 0 IF Elfsborg

Bollinnehav: 49 – 51
Skott: 5 – 4
Skott på mål: 5 – 0
Hörnor: 6 – 3
Frisparkar: 21 – 25
Offsides: 2 – 2
Inkast: 27 – 32