Vukovic: Seb är en klassvärvning – främst som mittfältare

Foto: Ludvig Thunman / BILDBYRÅN

Välkommen hem, Sebastian Eriksson.
Efter dryga halvåret ifrån varandra återförenas IFK Göteborg och Seb för andra gången. Denna gången skriver mittfältaren på ett treårskontrakt och förhoppningsvis kan han vara en bidragande del i den processen när IFK Göteborg ska vända på skutan.

När Sebastian Eriksson den 18 februari återvänder till IFK Göteborg är det med glädje som jag skriver denna krönika. Någon vidare presentation av vad Seb är för typ av spelare eller vilka egenskaper han besitter, tror jag inte är nödvändigt. Istället vill jag förklara varför jag tycker han bör spela som mittfältare i årets upplaga av IFK Göteborg.

När jag har kollat våra två utomhusmatcher, den i Portugal och den mot Nyköping i cupen så tycks jag mig se ett Blåvitt som förlorar matchen på mittfältet. Man vinner få kamper i det fysiska, men man lyckas heller inte kontrollera det tillräckligt mycket med boll. Seb erbjuder två grejer som hade hjälpt vårt mittfält enormt i år. Först och främst de defensiva egenskaperna som hade balanserat upp vårt väldigt offensiva mittfält. Vi ska heller inte glömma att vi mött relativt svagt motstånd, och ändå inte lyckats kontrollera och dominera på mitten. Mot tuffare motstånd i Allsvenskan kan det bli mycket bolljagande och att då ha en Sebastian Eriksson som bryter upp anfallen och driver på framåt gör enorm nytta. Hans fysiska attribut sticker även de ut i jämförelse med övriga blåvita mittfältare 2019.

Om vi bortser från det Seb erbjuder under match, bör vi givetvis också kasta en blick på träningarna. En ledare av hans kaliber höjer inte bara tempot och kvalitén med egna prestationer utan framförallt med sitt kravställande. Sebastian Eriksson ställer krav på spelarna omkring sig vilket höjer kvalitén och intensiteten. Något som blir enormt nyttigt i ett väldigt ungt Blåvitt.

Avslutningsvis tror jag givetvis inte Seb hade gjort det dåligt i en treback. Vi får inte glömma hur bra det faktiskt såg ut med honom, Stalfelt och Calisir under våren 2018. Det i sig är en trebackslinje jag gärna ser igen, men med dagens spelarmaterial gör han mer nytta på mittfältet. Men med nyförvärv på ingång kan det givetvis bli ändring där, återstår att se.